Inledning

Inledning

I dagens samhälle blir vi ständigt påminda om den ökade användningen av digital teknik. Denna teknik tycks ta sig allt längre ner i åldrarna, där kraven på förkunskaper förändras (Gyllensvärd, 2018). Det borde därför vara en stor hjälp för lärarna att kunna hantera denna digitala teknik, inte minst för att möta eleverna på ett nytt arbetssätt i undervisningen. Det skulle även kunna gälla de elever som behöver extra stöttning i undervisningen (Alberta, 2011). Å andra sidan kan man tänka sig att det ställer högre krav på pedagogerna, som behöver kombinera traditionell undervisning med digital teknik (Henderson & Yeow, 2012).  Vad gäller digital teknik i kursplanen står det i Lgr11 att eleven skall “använda sig av en modern teknik som ett verktyg för att undersöka kunskapssökande, kommunicera, skapande och lärande” (Skolverket 2011).

Utifrån ovanstående resonemang har jag därför valt att göra en forskningsstudie om hur den digitala tekniken kan underlätta för eleverna i deras inlärning i undervisningen, utifrån elevernas perspektiv. Det inkluderar forskningen kring användningen av digitala läromedel i datorer och iPads och om de kan fungera som effektiva undervisningsverktyg för att uppnå kunskapsmålen i skolans styrdokument.

 

 

Nyckelord

iPad, bärbara datorer, laptops, digitala verktyg, undervisning, surfplatta.  

 

Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka forskningen om hur digital teknik kan underlätta inlärningen i undervisningen utifrån ett elevperspektiv. Studien fokuserar på forskningen kring elevernas användning av digitala verktyg, närmare bestämt hur användningen av digitala verktyg kan motivera och underlätta elevernas inlärning av läs- och skrivförståelse.

 

Frågeställning   

  • Hur kan iPads och bärbara datorer fungera som hjälpmedel i elevernas inlärning, vad gäller läs- och skrivförståelsen i undervisningen?

 

Metod

Arbetet är en forskningsstudie, vilket betyder att jag har sökt och analyserat artiklar och vetenskapliga undersökningar utifrån studiens frågeställning. I första hand har jag valt att söka och granska internationella studier, men även svenska studier ingår i uppsatsen. Närmare bestämt är materialet insamlat via genomsökningar på internet inom pedagogisk forskning från Göteborgs Universitet och i databaserna EBSCOHST, ERIC & LIBRIS.  Tidigare forskningskällor samlades även in genom Google Scholar, Google Education research complete, Supersök samt Swepub. Centrala sökord har varit iPad, digitala verktyg, surfplatta och datorer.  

 

Historik och fältbeskrivning  

Allt fler vardagliga arbeten utförs med hjälp av digitala verktyg, vilket tycks innefatta kommunikationen och undervisningen i skolan. ”IT användes i den svenska skolan sedan början av 1980-talet och användningen har sedan dess genomgått stora förändringar i samband med teknikutveckling och samhällets alltmer kvalificerade utnyttjande av information” (Skolverket, 2009, s. 4).

Under 1980-talet började satsningar genomföras på datoranvändning i skolan, och riksdagen hoppades att den skulle bidra till att eleverna får en förbättrad grund inför arbetslivet (Hylén, 2011). En av dessa satsningar kallades för DOS (datorer och skolan). Riksdagen hade även förhoppningar om att datortekniken skulle kunna utveckla och effektivisera undervisningen i sig, vilket har varit en digitaliseringsprocess som pågått i 20 – 30 år (ibid.). Utifrån en vetenskaplig undersökning av Skolverket (2010) är det även klart att eleverna i årskurs 6 – 9 känner sig hemmastadda i användningen av datorer och andra digitala verktyg i skolan. I Sverige, USA (Henderson & Yeow, 2012), Skottland (Burden, K., Hopkins, P., Male, T., Martin, S. & Trala, C., 2012) och Kanada (Karsenti & Fievez, 2013) har det dessutom genomförts satsningar och forskningsanalyser på användningen av iPads i skolundervisningen. Samtidigt har flertalet forskningsprojekt runt om i världen genomförts för att analysera användningen av iPad och laptops i skolans undervisning (Hylén, 2013).

Skolverket (2016) har i uppdrag att var tredje år följa upp IT-användningen samt kontrollera att alla skolor, förskolor och vuxenutbildningar har tillräcklig IT-kompetens. I dessa vetenskapliga uppföljningar mäter Skolverket vilka förutsättningar elever och lärare har i användningen av digitala verktyg (Skolverket, 2016, s.3).  Digitaliseringen har dock inte varit i fokus i Sverige under perioden 2012 – 2015 och Sverige har därför inte deltagit i några internationella undersökningar. PISA- och OECD-undersökningarna har däremot pekat på en tydlig kunskapsbrist om hur digitala instrument som laptops och iPads skall användas på rätt sätt i exempelvis Sverige. Det motiverar en närmare granskning av frågan i denna uppsats.

 

Digitala verktyg som främjar undervisningen

Bärbara datorer

Programmet One Laptop per Child (OLPC) är världens kanske mest ambitiösa utbildningsreformprogram, och har som mål att dela ut hundratals miljoner bärbara datorer till barn i fattiga och rika länder (Warchauer & Ames, 2010). Efter att över två miljoner laptops delats ut till u-landsbarn utvärderades OLPC-initiativets effekter på undervisningen och grundskoleelevers inlärning i en forskningsartikel av Warchauer & Ames (2012). I artikeln påvisades inga vetenskapliga bevis för att undervisningen eller inlärningen förbättrades i de fattigare länderna genom detta initiativ. Däremot tycktes barnen i medel- och höginkomstländer få ut mer av undervisning genom bärbara datorer (ibid.). I en forskningsartikel (Cristia, Ibarrán, Cueto, Santiago, & Severin, 2012) utvärderades detta OLCP-program ytterligare, genom att 319 grundskolor på Perus landsbygd granskades. Genom kvantitativa metoder jämförde forskarteamet hur elevernas ökade datoranvändning inverkade på elevernas testresultat i matematik och språk. I likhet med Warchauer och Ames (2010) hittade inte Cristia m.fl. (2012) några klara samband mellan ökad användning av bärbara datorer i undervisningen och förbättrad inlärning.

 

Precis som Warchauer och Ames (2010) konstaterat föreslog även Condie, Munro, Seagraves, Kenesson (2007) att grundskoleelever i mellan- och höginkomstländer förbättrar sin inlärning genom datoranvändning. Utifrån en sammanfattande forskningsöversikt kom forskarteamet fram till att IT-användningen förbättrade elevernas språkutveckling och begreppsförståelse i NO och matematik, särskilt i yngre åldrar och bland elever som mycket ofta använder digitala verktyg. Forskarteamet påpekade även vikten av lärarens förmåga att undervisa genom IT (Condie m.fl., 2007).

 

De positiva resultaten av datoranvändning bland grundskoleelever i mellan- och höginkomstländer är dock inte entydiga. Visserligen poängterade Larkin (2011) att forskningen allt tydligare visar de positiva effekterna av datorer i undervisningen, där varje elev har sin egen bärbara dator (one-to-one computing). Däremot ifrågasatte de om 1:1-computing är den optimala digitala undervisningsmetoden och granskade därför 1:2-computing, där två elever delar på en dator. Genom att granska kvantitativa data från mellanstadieelever i Australien föreslog de att 1:2-computing är effektivare än 1:1-computing i att förbättra elevernas produktivitet, engagemang, sociala samarbete och individuella inlärning. I en mycket liknande forskningsrapport som baserades på samma urval och metod konstaterade Larkin och Finger (2011) att datoranvändningen per elev var högre i klasser med 1:2-computing i jämförelse med 1:1-computing, och denna ökade datoranvändning bidrog till förbättrad inlärning.

 

Precis som Hylén (2012) och Larkin (2011) påpekar finns åtskilliga kvantitativa forskningsrapporter som jämför elever som har egen laptop i undervisningen (1:1-computing) med elever som saknar laptop. Dessa forskningsrapporter visar att eleverna med laptop får högre testresultat. Som exempel kan nämnas Suhr, Hernandez, Grimes & Warschauer (2010) som genomförde en sådan analys av grundskoleelever i Kalifornien och visade att eleverna med datorer fick högre poäng inom textförståelse, läskunnighet och skriftlig uttrycksförmåga. Datoreleverna fick högre poäng trots att studien genomfördes på papper. Vad gäller ökad inlärning i matematik, engelska och NO-ämnen kom Bebell och Kay (2010) fram till samma resultat, det vill säga eleverna som dagligen använder datorer får högre testresultat än eleverna utan datorer, även om eleverna fyllt i testsvaren på papper.

 

I detta sammanhang kan noteras att elever som lätt hamnar efter i undervisningen kan få stor hjälp av datorer och andra digitala verktyg (Higgins, Xiao & Katsipataki, 2012).  Genom forskarteamets meta-analys av läget inom detta forskningsfält visar de att flertalet undersökningar kommit fram till att regelbunden datoranvändning i undervisningen utvecklar ett bättre lärande och hjälper de elever som har svårt att uppnå kraven eller ligger långt efter i undervisningen. Digitaliseringen gör det även möjligt att simultant undervisa elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer (ibid.). Den digitala användningen kan även bidra till nya former av samarbete och nyfikenhet, där eleverna frågar och tipsar varandra genom de digitala verktygen. Vidare visade Higgins m.fl. (2012, s.15) sammanfattning av meta-analysen att när eleverna samarbetar med varandra så utvecklas nya förmågor, såsom att de lär av varandra, utvecklar sitt språk och blir mer kreativa.

 

I detta sammanhang uttryckte Hylén (2013) i en vetenskaplig svensk kunskapsöversikt att användningen av digitala verktyg utan tvekan stöder lärandet och att det därför inte längre går att diskutera huruvida skolan ska använda datorer i undervisning. Utifrån rådande forskningsläge menade han alltså att datoranvändning är en självklarhet i Sverige. Vidare poängterade han att digital kompetens berör kunskaper som dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv behöver, och tillade att ”med en ökad IT-användning i skolan så följer kunnigare användare och ett smartare och mer varierat användande. Lärare och elever behöver lära sig att utnyttja mer av verktygens potential och att välja verktyg efter vilken uppgift som ska lösas” (Hylén, 2013, s.11–19).

 

Precis som många av de andra forskare som behandlats i denna uppsats (exempelvis Henderson & Yeow, 2012) har Hylén (2011) uppmärksammat att det inte räcker att enbart tillhandahålla laptops och liknande digitala verktyg i skolan. Det krävs även samordnade insatser, en lokal samsyn på målet, kompetensutveckling och en klar uppfattning av hur stödinsatserna bidrar till att skapa en passande undervisning med digitala verktyg. På grund av bristfälligheter i detta har den digitala satsningen i vissa fall avvecklats i Sverige, där datorernas kostnader och tekniska problem ansågs vara större än fördelarna (ibid.).

 

iPads som hjälpmedel i undervisningen

I den kanadensiska delstaten Alberta (Alberta Education, 2011) genomfördes en forskningsstudie kallad ”Albertaprojektet”, där elevernas tankar, kommentarer och erfarenheter av iPad-användning analyserades. Till forskarnas förvåning ökade elevernas användning av iPad deras inlärning. Mer exakt visade det sig att den nya iPad-användningen bidrog till nya initiativ och lärdomar i undervisningen. iPad-användningen bidrog även till utmaningar, framförallt utmaningen att lyckas få elever och föräldrar att använda iPads som ett läromedel och inte för nöjes skull (Alberta, 2011, s 7–20).

 

Lärarna som deltog i projektet berättade att elevernas engagemang och experimentlusta hade ökat. Det visade sig också att elever som tidigare hade svårt att läsa längre texter inte hade lika svårt med läsförståelsen. Alla lärare som deltog i projektet menade att deras elever fått ökad motivation, förbättrat sin kommunikation och ökat samarbetsförmågan. Vidare menar de att användningen av iPad lett till att eleverna blev mer självständiga och vågade ta större engagemang, samt bättre fördjupade sig i olika delar av undervisningen. Lärarna berättade däremot att de inte kommer använda iPaden som en totallösning i undervisningen. Snarare handlar det om att iPad skall användas parallellt med traditionell undervisning (Alberta, 2011, s 7–20). En liknande forskningsstudie (Henderson & Yeow, 2012) som genom intervjuer av lärare och IT-personal analyserade hur undervisningen förändrades i en grundskola som börjat använda iPads i undervisningen kom fram till liknande resultat. Framförallt betonade forskningsstudien hur iPad-användningen möjliggjorde en snabb tillgång till information och hur samarbetet mellan studenterna förenklades. Samtidigt ökade kraven på lärarnas förmåga att handskas med iPads mer komplicerade funktioner (ibid.).

 

Att användningen av iPads i skolundervisningen har stor potential men även innebär utmaningar bekräftas av Karsentis och Fievez (2013) kvantitativa enkätundersökningar och uppföljningsintervjuer av 6 057 grundskole- och gymnasieelever samt 302 lärare i Quebec i Kanada. I denna studie poängterade studenterna att iPadens bärbarhet, större tillgänglighet till information, ökade möjlighet till kreativitet och motivation, samt förenklade samarbete med andra elever och lärare var de största bidragen som användningen av iPads tillförde undervisningen. Lärarnas slutsatser påminde starkt om elevernas. De största nackdelarna med iPad-användningen var enligt eleverna och lärarna att iPaden kunde vara distraherande, svårigheten att skriva långa texter och utmaningen att lämna in uppgifter till lärarna (ibid.).

 

I en vetenskaplig kunskapsöversikt (Hylén, 2013) granskades introduktionen av iPad

i några av skolorna i Stockholms Stad. I likhet med föregående forskningskällor rapporterade dessa skolor att eleverna ökade sin inlärningstakt genom iPad, inte minst genom att elevernas motivation att studera förbättrades. Deltagarna i projektet menade dessutom att elevernas kommunikation och samarbete förbättrats. Under lektionerna var det även lättare att koppla iPaden till en projektor, samtidigt som det gick att ta bilder, filma och spela in ljud. Hylén sammanfattade därför resultatet av iPad-satsningen som att iPad kan ersätta eller komplettera datorn i många sammanhang. I likhet med tidigare internationella forskningsresultat (Karsenti & Fievez, 2013; Henderson & Yeow, 2012) rapporterades att nackdelarna med iPad i undervisningen var eleverna tendenser att distraheras av appar, spel och websidor, tekniska problem och långa uppstarts- och inloggningstider (Hylén, 2013).

 

En snarlik internationell forskningsstudie nyanserar Hyléns (2013) svenska kunskapsöversikt genom att visa hur elever med tillgång till egen iPad under skoltid ökade deras självkänsla, inte minst i det personliga ägandet av iPaden (Burden, Hopkins, Male, Martin & Trala, 2012). Vidare menade lärarna i studien att tillgången till iPad-tekniken ökade deras möjligheter att variera undervisningen för eleverna. Eleverna blev även uppmuntrade att hitta nya alternativa sätt att arbeta på (Burden m.fl., 2012).

 

Diskussion och slutsatser

I uppsatsens teorigranskning framkom två mönster: Dels ett mönster som visade att användning av dator och iPad i undervisningen underlättar elevernas och lärarnas dagliga arbete utifrån en förbättrad teknik, genom att förenkla den sociala kommunikationen (Henderson & Yeow, 2012; Burden m.fl., 2012), samt påskynda elevernas läs- och skrivinlärning (Trageton, 2005; Suhr m.fl., 2010). Ett annat mönster visade även att användningen av digitala verktyg underlättar inlärningen utifrån en förbättrad upplevelse, där användningen av de digitala verktygen bidrar till att elevernas kreativitet uppmuntras (Higgins m.fl., 2012) samt att elevernas självkänsla utvecklas (Burden m.fl., 2012). Eleverna upplevde även undervisningen som mer variationsrik, rolig och aktuell (Higgins m.fl., 2012; Hylén, 2013). Tidigare forskning pekar även på vissa utmaningar i användningen av bärbar dator och iPad i undervisningen. Framförallt kan dessa digitala instrument förvandlas till ett hinder om läraren inte på ett noggrant sätt planerar och förbereder materialet (Henderson & Yeow, 2012). Inlärningen kan även försvåras om lärare eller elever inte kan hantera tekniken (Condie m.fl., 2007) eller om eleverna låter sig distraheras av de funktioner som är irrelevanta för inlärningen (Hylén, 2013).

 

Om dessa svårigheter övervinns föreslår alltså denna uppsats att användningen av datorer och iPads i grundskolans undervisning förbättrar elevernas läs- och skrivkunnighet genom ökad motivation och kreativitet, samt förbättrad kommunikation och samarbete mellan lärare och elever i en mer modern undervisning som är anpassad till samhällets nya krav på digitalisering och snabba förändringar. En kreativ, kompetent och disciplinerad användning av iPad och dator i grundskolan tycks därför gå i linje med den kursplan i Lgr11 (Skolverket, 2011) som betonar vikten av att skolorganisationen ger utrymme för användning av digitala verktyg i undervisningen.

 

Denna förbättrade och variationsrika digitala kommunikation i klassrummet kan reflekteras utifrån Vygotskij (1999) som ansåg att lärandet sker genom deltagande i kommunikation, vilket förankras i nya erfarenheter som barnet kan använda i nya situationer.  På detta sätt är skolan inte längre endast en institution för allmänt lärande, men även en plats för lärande utöver vad som är möjligt i vardagen. Kanske öppnar de digitala plattformarna möjligheter för ett sådant kvalitativt lärande, där barnen aktivt kan utveckla nya sätt att producera material och omskapa material i den digitala världen, enskilt eller i grupp (Säljö, 2012, s.206).

 

Paralleller kan här göras till mina personliga erfarenheter av VFU, där jag kunde följa elever med tillgång till iPads i undervisningen. Eleverna använde sig av dessa för att framförallt dokumentera undervisningen, via skrift eller bilder.  Det blev tydligt att iPads fungerade som kompletterande verktyg, vilka hjälpte såväl leken som bildskapandet. Det kunde föra tankarna till Vygotskijs grundidéer kring det deltagande lärandet (Vygotskij, 1999; Säljö, 2012).  Det var uppenbart att elevernas språkutveckling förstärktes genom det digitala skrivandet och inte minst samspelet mellan eleverna. Läraren förklarade användningen av iPads genom att visa hur eleverna gavs ett större samhällsinflytande och engagemang. Dessutom väcktes elevernas intresse för undervisningen genom en riklig digital bildanvändning i de digitala verktygen. Eleverna visade sina bilder för kompisarna, berättade om dem, och tillsammans skapade de nya erfarenheter och insikter. Tilliten till sin egen förmåga tycktes förbättras, medan eleverna fick möjlighet att lära genom att iaktta och reflektera. Enligt lärarna förvandlades den digitala dokumentationen till ett kraftfullt verktyg för att efter lektionerna kunna återgå till bilderna, samt diskutera och anteckna utifrån varje individ.

 

 

 

Referenser

 

Alberta Education. (2011). iPads: what are we learning? Summary report of provincial data gathering day. Government of Alberta.

 

Burden, K., Hopkins, P., Male, T., Martin, S. & Trala, C. (2012). IPad Scotland Evalaution. Faculty of Education. The University of Hull.

Condie, R., Munro, B., Seagraves, L., Kenesson, S. (2007). The impact of ICT in schools – a landscape review. Becta Research. Quality in Education Centre. University of Strathclyde.

Cristia, J., Ibarrán, P., Cueto, S., Santiago, A. & Severin, E. (2012). Technology and Child Development: Evidence from the One Laptop Per Child Program. IDB Working Paper No. IDB-WP-304.

Gyllensvärd, T. (2018). Modern teknik i förskolan – Kreativa lösningar för ett lustfyllt lärande. Hämtad 28 jan 2018: gothiafortbildning.se/modern-teknik-i-forskolan-product.

Henderson, S. & Yeow, J. (2012). iPad in Education: A Case Study of iPad Adoption and Use in a Primary School. 2012 45th Hawaii International Conference on System Sciences, Maui, HI, 78-87.

Higgins, S., Xiao, Z., & Katsipataki, M. (2012). The Impact of Digital Technology on Learning: A Summary for the Education Endowment Foundation: Executive Summary. School of Education, Durham University, October 2012.

Hylén, J. (2011). Digitaliseringen av skolan. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

 

Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – En forskningsöversikt. Ifous rapportserie 2013:1. Ifous och FoU Skola. Kommunförbundet Skåne.

 

Karsenti, T., & Fievez, A. (2013). The iPad in education: uses, benefts, and challenges – A survey of 6,057 students and 302 teachers in Quebec, Canada. Montreal, QC: CRIFPE.

 

Larkin, K. (2011). You use! I use! We use! Questioning the Orthodoxy of One-to-One Computing in Primary Schools. Journal of Research on Technology in Education. Vol 44(2), 101-120.

 

Larkin, K & Finger, G (2011): Informing one-to-one computing in primary schools: Students use of notebooks. Australasian Journal of Educational Technology, 2011, 27(3), 514-530.

 

Lundgren, U.P, Säljö, R, & Liberg, C. (2012). Lärande, skola och bildning: Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

OECD. (2010). Are the New Millenium Learners Making the Grade? Technology use and Educational Performance in PISA. OECD, Paris.

Skolverket (2016). IT- användning och IT- kompetens i skolan

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen, och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Suhr, K.A., Hernandez, D.A., Grimes, D. & Warschauer, M. (2010). Laptops and Fourth-Grade Literacy: Assisting the Jump over the Fourth-Grade Slump. The Journal of Technology, Learning, and Assessment. Vol 9(5).

Säljö R. (2012) Schooling and Spaces For Learning. In: Hjörne E., Aalsvoort G., Abreu G. (eds). Learning, Social Interaction and Diversity – Exploring Identities in School Practices. Rotterdam: SensePublishers.

Trageton, A & Nilsson, B. (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.

Vygotskij, L. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

Warchauer, M. & Ames, M. (2010). Can one laptop per child save the world’s poor? Journal of International Affairs. Vol 64(1), 33-51.

 

Place this order or similar order and get an amazing discount. USE Discount code “GWEXDDSRGCF10” for 10% discount